red & hot

[Dagens tillbakablick] För lite drygt ett år sedan började
en ny tjej på jobbet. Vi sprang på varandra ibland, hon
verkade trevlig och så, men vi kom aldrig riktigt för oss
att prata ordentligt. Inte mer än "Hej", "Och... hur länge
jobbar du idag då?", "Du - vad har rotselleri för PLU, nu
igen?". Ja ni vet, det var på den nivån.

Men så naklades det ferre på jobbet. Vi skulle träffas nere
på bowlinghallen allesammans. Det var en varm sommar-
dag, och jag och Solan hade spenderat några timmar med
sol och öl på min balkong. Väl nere sprang vi in i varandra
igen, så där som vi brukade göra, hon och jag. Vi rullade
bowlingklot längs med rännan, drack några öl, skrattade
och pratade! Ja, äntligen hade vi tid att riktigt prata. Och
skratta.

Ett par veckor senare skulle hon ta studenten. Hon var ung,
jag kände mig gammal som hängde i Vasaparken en kväll
som denna, men vi sprang på varandra igen, hon och jag.
Vi hade riktigt kul den kvällen och när vi, framåt småtimmarna
skulle skiljas åt, sparade vi varandras nummer på våra
mobiltelefoner. T9-funktionen kom att spela oss ett roligt
spratt. Vi var Skorpan för varandra då, hon och jag. Men hur
vi än matade in S K O R P A N, ville telefonerna få till det
annorlunda. Skorsbo, var allt funktionen lyckades få fram.

Och från den dagen är det Skorsbo vi kallar varandra, hon
och jag. Sofie, du är en underbar kompis. Tack vännen för
alla skratt, tårar, katthistorier, Stockholmsresor (12 maj!),
chirrekvällar, ciggsamtal, balkongvistelser och, ja Maxi-
helger. Ja, till och med dem. Tänk hur dem varit om vi inte
haft varandra.